1
registreret
(1 usynlig),
32
gæster og
1458
søgemaskiner online. |
Key:
Admin,
Global Mod,
Mod
|
|
|
Skribent: Simon
Emne: Re: Mellemrummet
|
Lidt stemningsbilleder fra ingen ringere end Ekelöf selv – skrevet med den nervøseste nervendes vakre røst:
Nattvinden viskar i träd över vilka höstmånen lyser- Och ur det oändliga fjärran kom denna musik till mig. Den genljöd från stjärna och återklangen nådde mig svagt som en doft av blommar. Nattvinden viskade i träd över vilka höstmånen lyste …
https://www.youtube.com/watch?v=7MRqhi-4Lvs
Då jeg vaknar denna regndoftande morgon och betraktar den blå himlen och de skimrande vattendropparna i gräset får jag en obestämd känsla av tingens skönhet och harmoni.
*
blommorna sover i fönstret och lampan stirrar ljus och fönstret stirrer tanklöst ut i mörkret utanför tavlorna visar själlöst sitt anförtrodda innehåll och flugorna står stilla på väggarna och tänker
blommorna lutar sig mot natten och lampan spinder ljus i hörnet spinner katten yllegarn att sova med på spisen snarkar kaffepannan då och då med välbehag och barnena leker tyst med ord på golvet
det vita dukade bordet väntar på någon vars steg aldrig kommer uppför trappan
ett tåg som gennomborrar tystnaden i fjärran avslöjar inte tingenas hemlighet men ödet räknar klockans slag med decimaler.
- Gunnar Ekelöf (ovenstående sidste digt, er fra digtsamlingen Sent På Jorden fra 1932).
|
|
|
|