Den islamiska ´aqidah är en intellektuell livsåskådning som erbjuder korrekta och allomfattande svar på mänsklighetens grundläggande frågor. Att förstå denna ´aqidahs intellektuella grund är obligatoriskt för varje muslim. Om en muslim inte har gjort intellektuella betraktelser kring sin ´aqidah, kommer det att visa sig att personen bara följer några antaganden, istället för att ha både djuprotad övertygelse (iman) i sitt medvetande och trygghet i sitt hjärta angående Islams sannhet.
En väsentlig del av den islamiska ´aqidah är att Mohammad (frid vare med honom) är Allahs (upphöjd vare Han) budbärare. Det är den andra sanningen som vi bevittnar efter att ha bevittnat Allahs (upphöjd vare Han) existens, enhet och suveränitet.
Att acceptera en bestämd människa som Allahs budbärare har ett djupt inflytande på våra liv. Detta betyder nämligen att oavsett vad denna profet informerar oss om, ska det godtas, även gällande det som ligger bortom våra fem sinnens förnimmelseförmåga. Vidare betyder detta att vi uppfattar hans påbud och förbud som uppenbarelse från allvärldens Skapare. Total lydnad blir här en nödvändig slutsats. Det nyss nämnda kan inte tillskrivas vem som helst, utan är förbehållna Allahs budbärare, och inte dem som påstår sig vara profeter genom falska påståenden och som vilseleder människor från den sanna vägledningen från Allah.
Alla Allahs profeter och budbärare bevisade att de talade sanning genom att presentera bevis från Allah. Dessa bevis var mirakler som upphävde naturlagar, som hela mänskligheten är viljelöst underkastade. Vidare var dessa mirakler oefterhärmliga och därmed ett påtagligt bevis för pålitligheten hos de profeter som sändes till olika folk. Varje profet hade förmågan att kunna utföra mirakler som var relaterade till vad som var vanligt i förhållande till tid och rum och som dessutom var aktuell under den specifika tiden.
Magi var exempelvis mycket vanliga och utbredda bland människor på Moses (frid vare med honom) tid. Trollkarlarnas arbete var att skapa illusioner med avsikten att få folk att tro på något som inte hade hänt och som stred mot de faktiska förhållandena som t ex att förvandla, i människors inbillning, en käpp till en orm. När människor uppfattade att Moses (frid vare med honom) utförde ett mirakel då han verkligen förvandlade en käpp till en orm, och dessutom avslöjade trollkarlarnas “magi” som den illusion den var, var det först och främst trollkarlarna som insåg det ovanliga och uppfattade miraklet i denna handling, vilket ledde till deras erkännande av det gudomliga stödet i detta fall. Den naturliga följden av det var att de erkände Allahs (upphöjd vare Han) existens, enhet och suveränitet.
Detsamma gällde på Jesus (frid vare med honom) tid. Läkekonsten var vida utspridd, och många människor praktiserade den för att bota de utbredda sjukdomarna såsom blindhet och spetälska. När människor uppfattade att Jesus (frid vare med honom) kunde bota de blinda och de spetälska utan att använda medicin eller kirurgi, insåg de det ovanliga i hans handlande samt uppfattade skillnaderna mellan Jesus tillvägagångssätt och läkarnas. Resultatet var att de bevittnade det mirakulösa i dessa handlingar; något som ledde till deras erkännande av Allahs existens, enhet och suveränitet. De erkände också att Jesus (frid vare med honom) var Allahs budbärare pga. det förnimbara beviset som presenterades för dem.
Då profeten Mohammad (frid vare med honom) kallade araberna i Mecka till att vittna om att han var Allahs sista budbärare, presenterade också han ett förnimbart och kristallklart bevis för dem. Detta slående bevis klargjorde riktigheten i hans uttalanden. Liksom Moses (frid vare med honom) folk var omåttligt duktiga i den illusoriska trolldomen och Jesus (frid vare med honom) folk i läkekonsten, hade araberna på profeten Mohammads (frid vare med honom) tid en enastående förmåga och en stor talang när det gällde behandlingen av förnäm och berömvärd arabiska. De hade nått höjdpunkten och hade passerat de avlägsnaste och yttersta gränserna för användningen av den arabiska litteraturen. De behärskade dessutom tusentals verser av den vältaligaste poesin i den arabiska traditionens historia; en tradition som hade åstadkommits genom generationer av de största poeterna.
Som en följd av det gav Allah (upphöjd vare Han) Sin budbärare Mohammad (frid vare med honom) ett mirakel som utmanade dem i den mest uppskattade och högst prioriterade sidan av den arabiska traditionen, nämligen litteraturen. Miraklet som åsyftas här är vältaligheten och retoriken i Koranen, som är Allahs (upphöjd vare Han) Ord till Mohammad (frid vare med honom), och som har vidareförmedlats till oss i överensstämmelse med den ursprungliga texten, dvs. i Koranens originalform. Profeten Mohammads budskap och mirakel är, i motsats till andra budbärares, universella och evigt gällande och vänder sig till hela mänskligheten, oavsett tid och rum.
Koranen är en bok skriven på arabiska, vars vältalighet och innehåll utgör dess mirakel. Alla människor som lyssnar uppmärksamt och koncentrerat på den och uppfattar dess mening, övertygas om att den inte är mänskligt verk, helt enkelt pga.
att stilen och sättet på vilka den uttrycker sig är väsentligt olika alla verk som människan någonsin har producerat: det är varken poesi (dikt) eller prosa (rakt tal- och skrivsätt), utan ett unikt tal i den arabiska litteraturens historia. Det innehåller en systematisk diskussion om relevanta, mänskliga behov, problem, frågor och hållningar, oberoende av tid och rum.
Aqida - Ottende lektion (Koranen, et mirakel) - YouTube
https://www.youtube.com/watch?v=pjIFg9e_VqM
Svar
Citer
